Jag har sedan Internet kom in i Svenssons liv alltid hållit på med nånting på webben, det har varit egna
hemsidor,
hundhemsidor,
bloggar,
Facebook och nu senast
Twitter och alltid har jag fått försvara mitt användande av de nya medierna. Varför ska jag behöva stå till svars för hur man kommunicerar och använder modern teknik?
Min familj var tidigt kritiska till att jag la ut bilder på mina hemsidor. Jag slutade göra det för jag orkade inte ta fajten på den tiden. Men mina komipsar åkte med på festbilder. Många gånger var det uppskattat då vissa kompisar som var ute och reste ändå kunde ta del av det som hände hemma. Men många gånger fick jag höra med en suck:
"Kommer det här ut på hemsidan nu?"
Det där har fortsatt, med Facebook och Twitter och bloggar.
"Oj, nu tar hon kort, nu ligger det ute på Facebook om 2 sekunder." Många säger det säkert för att vara lustiga, men jag tröttnar. Till slut lägger jag inte ut nånting nånstans men det är ju inte heller kul.
Ett tag tog jag en ofrivillig paus på Facebook. Jag hade fullt upp med annat. Då fick jag höra att folk blivit oroliga för mig för att jag inte fanns där. Men ändå ska jag behöva sitta och "försvara" mitt användande av sociala medier varenda gång jag befinner mig i sociala sammanhang IRL. Och ska jag vara helt ärlig börjar jag tröttna.
Jag tycker bloggar, Facebook, Twitter och andra sociala medier fyller en stor funktion i dagens samhälle. Visst är det mycket mumbojumbo och nonsens som skrivs men mycket viktigt finns där också (ok, kanske inte just här då, men på andra ställen). Men sen finns ju
underhållningsvärdet också. Och det är väl där de flesta bloggar kommer in, nöjet med att följa personer man
beundrar eller
förundras över.
Men gör mig snälla en tjänst, visa
uppskattning att jag finns på nätet istället för att hacka ner på min nät-existens. Det skulle vara mycket mer upplyftande. Tack och bock.